Svartamasken.com - Logotype

Senaste bilderna

Mingelbilder från STCC på Solvalla 2017 av Eric Lindgren
51 st bilder
Resan till Nürburgring med Volvo 745 GLT 1989
27 st bilder
Visa alla»

Annons - Test


Artikelarkivet

Med bensin i blodet – del 2 – De forna vännerna blev bittra rivaler


Den populäre Mac var på ett strålande festhumör men föga anade han hur kvällen skulle sluta...Foto: Eric Lindgren


Gordon t h, Macs rival, anländer leende till den stora festen - vad hade han för konspiratoriska tankar för Mac? Foto: Eric Lindgren

Laura Mitchell var den vackraste flickan på hela balen i sin körsbärsröda klänning och där hon stod och dansade intimt med Mac, framträdde hennes skönhet som verkligen lyfte ordet gudinna till en helt ny innebörd. Deras ögon möttes för en sekund under den lugna dansens gång och blicken de båda gav varandra vek sig inte, som i en förstådd magisk samhörighet. Därefter fann sig strax deras läppar tryckta mot varandra under tystnad, till tonerna av bandet som spelade.



”- Jag har alltid gillat dig, Laura, det ska du veta. Hennes läppar skälvde vid hans och han strök hennes hår mjukt, samtidigt som han höll om henne med sina stora välskapta händer, fast men med omsorg. ”- Älskar dig…” Och hon besvarade hans ömhetsbetygelse på ett likvärdigt sätt. ” – Det är dig jag alltid tyckt så mycket om, Mac”, och lät sedan orden dö ut i lycksaligheten de fann hos varandra på det gnistrande dansgolvet.

Macs bittre konkurrent Gordon hade beskådat allt detta på avstånd, med förblindad avsky. Han satt som förstelnad, med högerhanden hårt knuten i kavajfickan och de intensiva hökögonen stirrandes på sin rival, följt av att han svepte sin whisky. Han hade druckit rätt häftigt under kvällens gång och hade flera gånger avfärdat sin dejt, Peggy, till att dansa med en aldrig tidigare uppvisad knölaktighet från hans håll. Hon hade sedermera lämnat honom och sökte tröst hos sina väninnor. Gordon försvann ut ur den omklädda gymnastiksalen för en nypa frisk luft, påstods det. Han var arg och hatisk gentemot Mac som i hans ögon tagit hans flicka ifrån honom. Detta var just den viktigaste kvällen hittills. Gud, hans vämjdes av tanken på Macs smutsiga labbar innanför Lauras blus, trevandet och den obeskrivbara lusten, höfternas vilja och kropparnas förening i deras lidelsefulla manifestation…

Den förening han tidigare hade känt med Laura, den upplevelsen skulle han just efter denna natt dela med en annan man. Han stod inte ut med tanken, han ville försvara sina intressen och stoppa orsakernas katastrofala verkningar. Skulle hon lämna honom? – Det kunde han inte tåla, men vad kunde han göra? – Ja, vad kunde han göra… Han hämtade ut sin rock utan att bry sig om Peggys uteblivna sin hemskjuts och han lämnade snart balen ensam och försvann hemåt.


Mac och Laura gick hand i hand ifrån balen. Han hade för kvällen lånat sin fars dyrgrip, en blå Corvette cabriolet som han hade lovat sin gode far skulle komma hem i det skick han hade fått låna den. Han vred om startnyckeln och V8:an började sjunga. De lämnade skolbalen och klockan var halv ett. Mac hade ofta olovligt lånat Corvetten från sin far, de många gånger han hade mött upp skolflickorna. Denna gång var det annorlunda, han skulle inte köra till den välkända hångelklippan, nej, hon var alldeles för god för det. Han skulle lämna av Laura hemma hos henne, spela gentleman och ge henne en kyss och sedan köra vidare hem. Mer behövde det inte sägas, resten hade redan blivit sagt. För gud vad han älskade henne.
När de hade kommit halvvägs märkte Mac att bromsarna inte tog som dem skulle. Han pumpade febrilt med vänsterfoten på bromspedalen men möttes inte av någon reaktion, medan bilen rusade okontrollerat fram i nittio kilometer. Bilen krängde från sida till sida och Laura skrek högt av rädsla. Bilen stannade strax hastigt i sin helvetesfärd efter en kollision med en massiv betonggris vid vägbygget. Han kunde inte väja för den, han såg den inte i tid men han såg med fasa i ultrarapid Laura slungas ut ur framrutan och krossa den medan han själv satt fastkilad mellan sätet och ratten. Efter en stund, cirka två minuter senare kunde den omtöcknade Mac snart samla sig och såg att bilens strålkastare fortfarande lyste och han kunde se längre fram åt vägen, med spänd skräck i ögonen - Laura Mitchell låg medvetslös vid vägrenen, en lealös trasdocka, orörlig och blodig. Det hade sedermera uppdagats, att bromssystemet hade pajat och ryktesvägen kunde avslöja vem det var som låg bakom de felande bromsarnas orsak…

Varje gång han efter det besökte henne kramade han om henne. Hon gick fortfarande på kryckor, med men som hon nog aldrig skulle bli kvitt. Hon hade haft tur som var i livet, då hon hade vårdats på intensiven i tre veckor. Då kunde han också med sina fingrar känna de tydliga ärren efter olyckan i hennes hårbotten när han strök hennes blonda hår medhårs, så mycket som hon påstått hade gillade det. Nu tycktes hon vara likgiltig mot den beröringen, i själva verket hade hon förlorat känseln alldeles helt i huvudet efter skallskadorna. Hennes ögon tycktes därför matta och trötta när hon såg på honom, med en till synes mindre livskraftighet. Mac fick därför kalla fötter och flydde efter några veckor, tog rekrytering i flygvapnet och talade aldrig mer om den händelsen.

Han hörde aldrig av sig till henne efter det och sade upp kontakten definitivt. Han ville sannolikt behålla det enda fina minne han hade av henne, den gången på balen, och undantränga resten. Detta lämnade hos honom ett djupt själsligt sår, som han nog aldrig skulle kunna bli av med i sitt omedvetna. Han klandrade sig länge djupt för händelsen, men ännu mer flög tanken honom inpå för det de hade kunnat tänkas ha idag, möjligen ett fortsatt kärleksfullt förhållande. Å andra hand, väcktes det så också ett nästintill förblindat hat gentemot mannen som nog hade förvållat den bärande orsaken i denna ödesdigra tragedi – Gordon Chesterfield.

Fortsättning följer...

Av Johan Lindgren







Fler artiklar

RSS icon  Prenumerera på Svartamaskens artiklar!




Senaste videoklippet

0/stig_stor.jpg


Annons - SM 11 årAnnons - aktuell motorsport